|
Meny:Meny:
SökDe 10 senaste inäggenDe 10 senaste kommentarernaArkivFeedsRosettas sommarblogg 11: Rosetta Regina INu får alla som hetsar mot dator- och tvspel hålla i sig, för jag tänker ännu en gång hylla spelens utvecklande egenskaper. Jag lärde mig nämligen engelska genom att spela datorspel. Eller rättare sagt, det var det som fick mig intresserad. Jag ville spela spel, men för att kunna göra det var jag tvungen att förstå vad som sades i spelen. Därför var mitt ordförråd i början något underligt för en sex, sjuåring. Jag kunde ord som “gauntlet”, “mace”, “adventure”, “hobgoblin” och “wraith”. Det var inte riktigt sånt som vi lärde oss i skolan, men dock. Och om sanningen ska fram så använder jag fortfarande de orden mer än “hanky”, “umbrella” och “afternoon tea” som min engelskalärare bidrog med. Sedan dess använder jag flitigt engelska och i mitt vardagliga liv använder jag faktiskt engelska mycket mer än svenska och jag trivs bra med det. Nu har Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, ännu en gång skrivit en debattartikel där han tycker att vi bör insföra engelskan som nationalspråk i Sverige. Han tar upp en lång rad ekonomiska fördelar med detta och jag kan knappast argumentera mot det. Däremot förstpår jag inte riktigt hans iver att försöka införa ett nytt nationalspråk med tvång. Jag är ganska övertygad om att vi inom ett par tre generationer i alla fall har gått över till att använda engelskan som vårt vardagsspråk. Jag tror att det är oundvikligt. Jag tycker varken att det är bra eller dåligt. Jag tror helt enkelt att det är en naturlig utveckling av hur samhället och våra kontakter med andra länder ser ut idag. Det är inte ens något nytt. Språk har alltid spridit sig och smält samman med andra språk, skillnaden är bara att det går snabbare nu. Dessutom är svenskan inte oföränderlig. Vi pratar inte som vikingarna gjorde. När engelskan så småningom tar över kommer vi att prata en engelska med massor av svenska inslag, precis som engelsmän, irländare och andra engelsktalande idag pratar engelska med en massa skandinaviska rester sedan vikingatiden. Det förklarar förresten varför de skandinaviska resterna är fredliga ord som: anger - vrede Dessutom har vi givit dem ordet “smorgasbord” och därmed säkerligen massor av obarmhärtiga matförgiftningar. Kort sagt, engelskan är på intåg vare sig vi vill det eller ej och med den pingpongar de tillbaka en massa skandinaviska ord till oss. För att fira detta faktum kommer här mina favoritvikingar Sugarcubes med Björk i spetsen på den tiden hon stoltserade med ett präktigt unabrow. Till er från er egen drottning Rosetta: “Regina”.
Skickad: June 29th, 2007 i okategoriserat. Kommentarer
Kommentar från Miss Keep Your Distance
Du har så rätt! Jag håller med digtill 100%!!! Jag tycker att jag har ett bra ordförråd när det gäller engelska - det kommer sig iofs inte av att jag har spelat. Jag tittade en hel del på tv när jag var liten och fick alltid höra att det inte var utvecklande, att jag skulle gå ut i friska luften etc. Jag kan hålla med om att jag tittade på tok för mkt på tv, men det har knappast skadat mig. Tvärtom. Jag har lärt mig oerhört mycket. Min kille har spelat (rätt våldsamma) tv-spel rätt länge och han har också artat sig ganska bra. Hans engelska ordförråd är helt suveränt. Ehum, inte rikitgt lika bra som mitt, men ändå, hahaha! ;) Nu till saken: jag har läst ut boken. ÄLSKADE DEN! När kommer du ut med en till????? :)
Kommentar från Tinnitussan
Helt sant det där med engelskan. Jag skulle inte bry mig om alla människor talade samma språk- bara jag kan kommunicera och bli förstådd. Regina är helt underbar. OCh jag bara måste lära mig spela spel. Måste!
Kommentar från Grim
Japp, spel och odubbade barnprogram, framförallt tecknade serier, lärde mig den engelskan jag tyvärr inte nyttjar så mycket idag. Jag tycker spelen är sämre rent idémässigt idag än vad de var då. På den tiden sög grafiken, nu är konceptet ointressant. Been there, done that känns det när man börjar på något “nytt” spel. Sounds familiar?
Pingback från Rosetta Sten » Madam Rosetta siar: Nationalspråken kommer att få ge vika för världsspråkenRosetta Sten
[…] Tycker jag då inte att det är dumt att inte värna alltför hysteriskt om svenskan? Hell no! som Åke inte skulle gilla att jag sa. Vad man missar när man försöker lagstifta om vilket språk som ska användas, om än bara för myndighetsutövare, är att språket liksom de som brukar det är levande och i ständig förändring. För tusen år sedan dumpade vi genom vikingarna över en massa skandinaviska ord i engelskan, nu får vi tillbaka dem i ny skepnad tillsammans med en massa andra. Det är bra. Det är utveckling. Faktum är att det inte finns något alternativ. Språk som inte utvecklas dör nämligen förr eller senare ut. Oftast förr. […] |
Spineless Fiction
|
|
![]() |
|
|









Skriv en kommentar