|
Meny:Meny:
SökDe 10 senaste inäggenDe 10 senaste kommentarernaArkivFeedsNär började de kreativt skapande människorna dra i handbromsen?Gårdagens utspel från regeringen angående fildelningsfrågan har mötts av en blandad kompott av kommentarer. Själv har jag stött och blött frågan under några veckor och gått från att vara en gnällig Salieri till att bli en glad pirat med framtidsvisioner. Några saker ter sig mer och mer uppenbara ju längre diskussionen kring detta pågår. Nämligen: 1. Den tekniska möjligheten att kopiera och fildela är här för att stanna. Låt mig förklara mina påståenden lite närmare: Den tekniska möjligheten att kopiera och fildela är här för att stanna - Jag kan inte komma på en enda teknisk uppfinning i världshistorien som genast anammats av miljoner människor och som man sedan frivilligt slutat använda trots att man fortfarande gillar de fördelar den erbjuder. Det enda som hindrar användandet av tekniska framsteg är de tänkta brukarnas ovilja att använda dem. (Till exempel: konsumenterna känner inte ett skriande behov av en motionscykel med inbyggd mikrovågsugn och kalenderfunktion och köper den därför inte.) Det finns inga acceptabla sätt att stoppa den på - Spårning av IP-nummer är värdelöst, eftersom alla som kan något om de tekniska förhållandena kring det hela kan tala om att det är lätt att dölja IP-nummer eller använda andras. Taskig bevisning helt enkelt. Dessutom är det helt oacceptabelt att privata intressen ska få större befogenheter än polisväsendet att gå in och rota i folks privata uppgifter. Taskig rättssäkerhet. Dessutom kommer det bara att vara de stora aktörerna som har råd att jaga fildelare. Taskig rättvisa. De som har råd att göra det har sedan fritt fram att använda maffiametoder för att skrämma folk till tystnad och till att betala oskäligt stora summor. Taskig stil. Regeringen har inte fattat det - Det är helt uppenbart. Taskig bevisning + taskig rättssäkerhet + taskig rättvisa + taskig stil är inte lika med jättebra förslag. Det är lika med en katastrof på flera olika plan. Det betyder att regeringen: a. inte alls fattar galoppen Jag förstår om Bon Jovi vill ha sina 50 öre, men till vilket pris? (Inget ont om Jon Bon Jovi, han fick bara agera exempel) En stor andel av världens kreatörer har inte fattat det - Istället för att se de nya förutsättningarna som en utmaning, beter sig en stor del av världens kreatörer och deras representanter som en trotsig tvååring som inte får en tablettask i affären. Det är ok att lägga sig ner och skrika när man är två, men när man är en fullvuxen kreatör får man faktiskt se mer sansat på saken. Förutsättningarna för kreativ verksamhet har alltid varit under ständig förändring. De förutsättningar vi har nu är inte ens 100 år gamla, knappt 50. Ändå beter sig många som om världen håller på att falla samman. Faktum är att det är tvärtom. Världen håller på att öppnas upp. Hur då? kanske Jan Guillou skulle ha undrat om han kunde använda en dator och läsa min fråga. Jo, Jan och ni andra, så här: 1. Små kreatörer har utvidgat sina möjligheter från att kanske sälja sin demo i den lokala skivbutiken, sin kopierade bok i den lokala bokhandeln etc, till att ha hela världen vid sina fötter. 2. Kreatörer som ägnar sig åt en smal, mer experimentell verksamhet får chansen att få en tillräckligt stor skara anhängare för att kunna leva på det. 100 fans i Sverige är inget att hänga i julgranen, men lägg till några tusen i USA, ett par tusen i England, några tusen i Japan och voilá, läget ser betydligt bättre ut. 3. Stora kreatörer kan bli ännu större, och kan erbjuda sina fans saker de inte kunde erbjuda dem tidigare. De kan dessutom göra det snabbare och billigare än tidigare. De stora kreatörerna som har stora bolag i ryggen, det vill säga de som oftast gnäller högst, borde alltså ha störst möjligheter att göra det bästa av situationen, eftersom det är de som har råd att utnyttja nätet till fullo. Varför gnäller de då? Varför är de så rädda? För att de trots alla sina pengar saknar något som många mindre aktörer har. De saknar visioner och jävlar anamma. De vill tjäna sina pengar som de alltid gjort. De känns tryggt. Det är förståeligt. Problemet är att världen inte ser ut som den gjorde förr. De kan inte tjäna sina pengar som de alltid gjort och istället för att lägga sin energi på att finna sin plats i den nya världen, så klamrar de sig fast i den gamla. Personligen vet jag inte vilket som är värst, att de medborgerliga rättigheterna kränks på order av privata intressen eller att vi lever i en tid där det är de kreativt skapade människorna som drar i handbromsen. Jag tror faktiskt att det är något som helt saknar motstycke i historien. Vad hände med de modiga, kreativa själar som stod på barrikaderna och blickade mot framtiden? Jag misstänker att de blev lite väl hemmastadda i salongerna och i takt med att både midjemått och bankkonto växte förlorade de sig själva en aning. Okej, sådant kan hända den bästa, men det är inte oåterkalleligt. Det går att ta ett steg tillbaka och välja en ny väg framåt. Det enda som behövs är vilja och framtidsvisioner. Knäckfrågan är om dagens kreatörer har det? Andra skriver: Skickad: March 15th, 2008 i okategoriserat. Kommentarer
Kommentar från Mats
Skiitbra skrivet Rosetta!!
Kommentar från Rick Falkvinge (pp)
Fantastiskt skrivet.
Kommentar från Rick Falkvinge (pp)
Det här skulle göra sig bra som en debattartikel, det är inte många som klarar att bena ut begreppen till så här tokigt tydliga röda trådar.
Kommentar från Perty
I en diskussion på Kent’s forum om just upphovsrätt så passar denna postning grymt bra in. Ska genast dit och länka :-). För er som är intresserade (Är över 1600 inlägg i tråden) så finns det allt från tarvliga påhopp till grymt bra retorik från båda läger. Det är hur som helst en intressant diskussion där även Jocke Berg är med mellan spelningarna :-)
Kommentar från Rosetta
Hej allihop! Mats och Zac: Tack, tack! :-) Rick: Nu gav du mig en idé. Jag kanske borde tota ihop en debattartikel och se om någon har lust att publicera den någonstans. Tack för det! Perty: Tack för länkningen! Ha det riktigt bra så länge,
Kommentar från Snicker
Amen.
Kommentar från Jan Karlsson
Stående ovationer! Rosetta du har verkligen en otrolig förmåga att formulera dig på ett sätt som jag tror går hem bland många. Jag hoppas att du fortsätter att skriva om fildelning. Jag har läst det mesta som skrivits i svensk press och bloggvärlden om ämnet de senaste åren och ditt inlägg i debatten hamnar på tio i topp.
Kommentar från Tinnitussan
Jag kan ingenting om fildelning MEN jag är tillbaks i bloggosfären igen! Och jag ska lära mig allt om fildelning genom dig :-)
Kommentar från Rick Falkvinge (pp)
Rosetta, skulle du ha något emot om jag bitvis argumenterade utifrån den modellen som du skriver ovan? (Ja, Piratpartiets ledare frågar om han får kopiera din argumentation. Så bra var den faktiskt.)
Kommentar från Rick Falkvinge (pp)
Sorry om det där sista lät lite väl hybris. Jag ville bara tala om att den här artikeln faktiskt är bra på riktigt. Det är inte bara något jag skriver till alla som uttrycker sig med ungefär samma åsikter som jag själv. Det här var riktigt, riktigt bra.
Kommentar från Rosetta
Hej Rick!
Kommentar från Charlie
Bang on target!
Pingback från Felten Fabulerar » Blog Archive » Bloggarstorm — den moderna varianten av tittarstorm
[…] De flesta har väl sina favoritbloggar på RSS, och har redan läst alla välformulerade sågningar av Asks senaste stolleprov, men ifall ni inte har den inlagd bland favoriterna, så rekommenderar jag att ni lägger till Rosetta Stens blogg. Hon skriver mycket bra om det hela ur “kreatörernas” synvinkel. […]
Kommentar från Björn Felten
Det är sannerligen turligt att vi har din knivskarpa penna på “vår” sida, Rosetta! :) Ett litet addendum till din punkt fyra, bara. Det är stor skillnad mellan situationerna för olika kategorier av “kreatörer”. Om vi tar ytterligheterna, musiker och författare, så kan vi börja med att konstatera att du får leta länge (om inte förgäves) i skivsamlingen innan du hittar ett (c) som tillhör musikern. Å andra sidan får du leta länge (om inte förgäves) i bokhyllan innan du hittar ett (c) som *inte* tillhör författaren. Musiker har alltså av hävd tvingats skriva över kopieringsrätten till sina distributörer medan författarna har lyckats förhindra denna utsäljning av deras själar. Det skulle vara intressant att få läsa någon vetenskaplig analys ifrån någon av alla de medialinjer som skolan tydligen erbjuder, som förklarar hur det kan ha blivit så. Nästan alla etablerade musiker har tydligen oåterkalleliga kontrakt som gör att de är helt i händerna på skivbolagen utan minsta chans att slippa ur klorna på dessa blodsugare. Men alla nya artister har naturligtvis fattat hur verkligheten ser ut idag: vill man tjäna pengar på sitt arbete, så får man jobba för brödfödan. Man får helt enkelt musicera. Konserter är den stora tillväxtbranschen inom det området, och MP3 är nyckeln till bäst marknadsföring. För författare är det PDF som är nyckeln till lyckad marknadsföring. Förr i tiden stod man i bokhandeln och bläddrade igenom en bok innan man köpte den. Idag bläddrar man igenom en PDF-version av boken. I alla fall böcker skrivna av författare som anammat den nya teknologin. För om det är en gammal uppfinning som aldrig kommer att bli omodern IMHO så är det den tryckta boken. Vare sig man läser den i hängmattan, på stranden eller ihopkurad i favoritfåtöljen med vinterstormen vinande runt knuten, så finns det inget som slår ut en riktig bok.
Kommentar från Rosetta
Hej Björn! Du har helt rätt i att förutsättningarna skiljer sig åt för olika sorters kreativt utövande. Det finns olika praktiska möjligheter att sprida materialet och det finns olika sorters kontrakt som binder kreatören. En sak har alla former dock gemensamt och det är att de måste förhålla sig till den nya verkligheten på ett eller annat sätt. Att hålla för öronen och ropa “BINGO!” förändrar inte verkligheten. De som kommer att lyckas i den nya världen är de som anammar den. Så har det alltid varit och så är det nu också. Förlagsbranschen har ett stort övertag jämfört med musik- och filmindustrin i det att de kan vara lite mer proaktiva. (Förlåt för den där ordfloskeln!) Det är inte förrän nu det börjar komma e-boksläsare som är något att ha, laptopar och mobiler som faktiskt erbjuder ok läsning även av längre texter och de kommer att bli ännu bättre. Smarta förläggare borde därför se till att anpassa sig nu och inte ignorera vad som händer och sedan sitta och sura om tre år som musik- och filmindustrin gör nu. Jag tror att jag ska skriva något speciellt om förlagsbranschen faktiskt. Det skulle kunna vara intressant. Hmmm… Jag ska fundera på det. Jag vill också passa på at be om ursäkt om det fattas t eller n i mitt lilla svar här. Jag har slitit ut båda mina tangentbord. Två nya ska komma innan påsk. :-) Ha en riktigt bra dag!
Kommentar från Odin
Hallo Hela fildelningsdebatten handlar i botten om fel sak. Fildelningen har bara gjort ett mycket äldre problem synligt för många i samhället. Problemet är själva upphovsrätten. Denna lagstiftning har fått växa vilt efter upphovsrättsbranschens önskemål och utan att den berörda majoriteten - nämligen folket som tillika är väljare och konsumenter av upphovsskyddade verk - någonsin fått uttala sig om saken. Därför fick upphovsrätten efterhand ett helt tokigt och orimligt skyddsomfång, som aldrig hade kunnat bli till om folket tillfrågats. Sålänge vanliga människor bara kunnat kopiera och “ladda ned” i icke-digitala former blev problemet knappt uppmärksammat. det berörde inte många. Men nätets och fildelningens möjligheter gör att många fler än tidigare hamnat i konflikt med en lagstiftning som helt ensidigt går en liten klicks ärenden på den stora allmänhetens bekostnad. En jämförelse med patenträtten som skyddar uppfinningar och uppfinnare visar att en helt annan lagstiftning är möjlig: En uppfinning skyddas normalt i högst 20 år - i undantagsfall 25 år - från registreringen hos patentverket. Ett konstnärligt verk skyddas av upphovsrätten upp till 70 år efter den skapande konstnärens (upphovsmannens) död ! Med andra ord: praktiskt taget i oändlighet ….. En uppfinning som skyddas enligt patenträtten får inte användas KOMMERSIELLT av någon annan än patenträttens innehavare eller dess licenstagare. Ett konstnärligt verk får inte användas (kopieras+spridas) av någon annan än upphovsrättens innehavare - oavsett om kopiering sker komemrsiellt eller ideellt (utan vinstsyfte). För böcker gäller en praxis att man för eget bruk får kopiera några sidor, emn aldrig ett sammanhängande verk. Låtar får man spela in från t.ex. radion, men inte dela med sig till andra. Både patenträtten och upphovsrätten försöker (officiellt) skydda kreatörernas interessen. Tekniska kreatörer måste dock nöja sig med ett mycket mindre skyddsomfång än de konstnärliga kreatörerna. Varför behandlas konstnärliga upphovsmän så otroligt förmånligt ? Är det rimligt att skydda ett konstverk i tre generationer efter upphovsmannens död ? Är det rimligt att begränsa även icke-kommersiellt bruk av skyddade verk, medan samma inskränkning inte gäller för uppfinningar ? Jag hävdar att det inte är rimligt. Därför kräver jag av regering och riksdag att man flyttar fokus i debatten från fildelningen - som bara är ett speciellt fall av kopiering och spridning - till själva upphovsrätten. Jag kräver att upphovsrätten ändras i stil med patenträtten. Kortare skyddstider t.ex. 20 år från datum när verket offentliggörs (premiär). Generell straffrihet för kopiering och spridning när det sker utan vinstsyfte t.ex. utan omsättning av pengar. För kommersiell kopiering och spridning gäller samma regler som tidigare under den nya kortare skyddstiden. Så skulle en uthållig lagstiftning kunna se ut. Med en sådan lag skulle den sociala freden kunna bevaras. den onödiga och kontraproduktiva häxjakten på fildelare skulle kunna undvikas. Regeringen, polisen och domstolarna skulle slippa ett onödigt och skadligt småkrig mot det egna folket. Och en upphovsrätt av rimlig omfattning skulle ha en bra chans att bli till en beståndsdel av befolkningens vanliga rättsuppfattning. Odin “En annan upphovsrätt är möjlig”
Kommentar från Marco Baxemyr
“Rosetta du har verkligen en otrolig förmåga att formulera dig på ett sätt som jag tror går hem bland många.” “det är inte många som klarar att bena ut begreppen till så här tokigt tydliga röda trådar.” Det är bara att hålla med! Jag känner mig faktiskt rätt sugen på att köpa romanen nu. Nu slog det mig att den kanske finns på engelska också? Hittade den inte på adlibris i alla fall.. Bra och djupa kommenterer också! Tack!
Kommentar från Rosetta
Hej Marco!
Kommentar från Marco Baxemyr
Roger that. ;)
Pingback från Rick Falkvinge (pp) » Blog Archive » “Piraterna en konservativ kraft”?
[…] Rosetta Sten aka Anna Troberg konstaterar att ingen uppfinning som genast anammats av miljoner människor någonsin har försvunnit, vare sig genom lagstiftning eller på frivillig väg. Att idag hålla på att debattera för eller emot fildelning (som gör upphovsrättsintrång) är lika meningsfullt som att diskutera för eller emot organiska kolföreningar. Eller för eller emot att det ska få växa blåbär i skogen. Man kan diskutera hela dagen om man vill och mår bra av det, men det förändrar inte ett dugg. […]
Pingback från Good copy bad copy - Några tankar
[…] Piratpartiet förstår det. En hel del kreatörer förstår det. […] © 2008 Anna Troberg | Powered by WordPress | Login |
Spineless Fiction
|
|
 |
|
|
Skriv en kommentar