Om ni såg rapport igår så fick ni se en liten försmak av vad FRA-lagen kan innebära. (Ni andra kan göra det här.) Där fick man träffa helylleparet Agneta och Björn och en hyvens brandman som FRA ägnat sig åt att avlyssna. Anledningen till avlyssningen var i det första fallet att Björn blivit kompis med en trevlig ryss på jobbet och att han och frun åkt till Ryssland och hälsat på. I det andra fallet hade brandmannen och en kompis skrivit någon sorts examensarbete i Ryssland under sin studietid. Kort sagt, mycket oskyldigt.

Ingvar Åkesson skyller ifrån sig och säger att “så här går det inte till nu”. Men tror han helt ärligt att någon litar på vad han säger längre? Förtroendet för FRA:s är i nuläget sunt, det vill säga icke-existerande.

Tomhylsan tycker att Rapports inslag bevisar att FRA-lagen behövs. Så fel han har. Inslaget bevisar att FRA inte bryr sig nämnvärt i om helt vanliga människor hamnar i deras nät. FRA-lagen skulle bara hjälpa dem att fånga betydligt många fler.

Regeringen kämpar på i uppförsbacke, i den mån de nu gör något alls. Inte ens deras egna är intresserade av att stödja dem längre. Centeruppropet rullar vidare. Folkpartiet tillsätter en FRA-grupp. Ungdomsförbunden känner sig oförstådda, med all rätt.

Själv undrar jag, precis som Emma gjorde igår, vad “grov organiserad brottslighet” egentligen är? Vid första anblicken verkar det kanske inte så svårt att definiera begreppet, men vid närmare eftertanke är det faktiskt inte så lätt. Det är lite som det där med “yttre hot“. Det är, som Reinfeldt skulle ha uttryckt det, “diffust”.

Definieringen ligger nämligen i betraktarens ögon. Jag undrar vad Warner och Universal skulle plocka in i begreppet “grov organiserad brottslighet”? Definitivt inte samma saker som jag. Reinfeldt har ju glömt att han lovade att inte jaga en hel generation och verkar nu vilja jaga alla istället, så jag är dock ganska säker på att om någon av oss får uppbackning av regeringen så kommer det inte att vara jag. Och var hamnar vi då? Då hamnar vi i en situation där miljontals svenska fildelare antas ägna sig åt “grov organiserad brottslighet” och vips, så har staten fritt fram att köra över oss med alla de fina internationella underrättelsesamarbetena som jag skrev om igår när jag till min förskräckelse upptäckte att Beatrice Ask är alive and kicking igen.

Allt hänger ihop, mina vänner. Den personliga integriteten genomsyrar allt. FRA-lagen måste stoppas för att alla har rätt till sin personliga integritet. Fildelningen är här för att stanna av samma anledning. Man kan lägga fram många ideologiska skäl till varför fildelning ska vara fritt och de kan man gilla eller ogilla, men den tekniska realiteten kan man inte prata bort hur många svältande världsstjärnor man än radar upp.

Rent tekniskt kan man nämligen inte ens ens försöka stoppa fildelning utan att ägna sig åt integritetskränkande verksamhet som får FRA att blekna. Vem som helst kan bli illamående av tanken på att Ingvar Åkesson och hans små ompalompier sitter och smyglyssnar, men föreställ er amerikanska storbolag i deras ställe. De skulle bete sig som om Ingvar Åkesson skulle ha drabbats av gammastrålning och få hulksjukan. Och inte nog med det, de är förbannat bra på att skicka helt absurda räkningar också. FRA har i alla fall inte den möjligheten. Än…