Läs utdrag

Arbetarnas dag … NOT!
Måndag den 1 maj 2006
Det är första maj idag. Alla arbetares dag. Och inte bara det, det är en helgdag! Och var är jag? På ett sketet hotellrum i Oslo. Preben har en hutlöst dyr svit med rund säng och jacuzzi. Mitt rum är som en liten klostercell. Om jag var snäppet längre skulle jag antagligen kunna röra alla fyra väggarna om jag la mig på sängen och sträckte ut armarna. Det är tur att jag inte lider av klaustrofobi. Jag lider däremot av hemlängtan. Jag längtar efter Hannibal. Det är helt enkelt inte samma sak att sova utan honom snarkande bredvid mig i sängen. Han brukar väcka mig med en blöt tunga i ansiktet. Om jag låter bli att tänka på var han brukar ha tungan annars, så är det faktiskt riktigt mysigt. Jag förstår mig inte på folk som inte tycker om dobermannhundar. Hannibal är min lille gosegris. Preben är dessutom skiträdd för honom och det är ett plus.

Visst ja, jag glömde ju att tala om att någon bestämt sig för att pigga upp mitt trånga hotellrum. Ovanför sängens fotända hänger en reproduktion av Edvard Munchs ”Skriet”. Med blicken vilad på detta muntra lilla stycke norsk folksjäl bestämmer jag att dagens soundtrack bör vara i samma upplyftande anda som resten av min Oslovistelse. Håll därför till godo med Diamanda Galás becksvarta muntration ”Shrei X”. (Eftersom Diamanda kan ha en viss psykosframkallande effekt kan ni som är lite blödigt lagda istället lyssna på den mer gulliga ”Mein Herz brennt” med Rammstein.) Eftersom någon redan gjort sig besväret att pigga upp rummet beslutade jag mig för att bidra lite själv och målade därför en grandios mustasch på Skriet.

Kommentarer:
Micke: Du är bara för deprimerande!
Ahmed, 26: Kan min professor tvinga ut mig på båtutflykter och grillning mot min vilja?
Rosetta: Ja, om du jobbar på en examen i ämnet ”Båtburen barbecue”. Om inte, tycker vi att du ska stanna hemma och studera istället. Det känns lite mer produktivt, vad din professor än påstår.